Under ett helt år har bloggen legat nere. Jag har funderat fram och tillbaka, inte riktigt vetat hur jag ska fortsätta. Det har pågått stora förändringar inuti- och utanför mig som gjort att det inte blivit av.
Trots detta har jag varit aktiv på instagram, och jag har verkligen saknat bloggandet. Så nu äntligen känns det som att jag hittat en väg fram.
Wakandas Kitchen kommer fortfarande vara en matblogg, men fokus har skiftat från vegetariskt till blandkost, men målet är hälsa så grön mat kommer vara en stor del, för att komma vidare, behöver jag förklara hur jag hamnade här. Så det är väl lika bra att börja från början.
I slutet av november
2014 upptäcker jag en förstorad knöl på höger sida av halsen.
Jag kontaktar vårdcentralen och efter provtagning konstaterar de att jag har något som heter Hashimotos tyreoidit. En autoimmun sjukdom där kroppens egna immunförsvar går till attack mot kroppens egna organ, i detta fall sköldkörteln.
Läkaren haspade ur sig Hashimotos som om det var ett skämt och inte något speciellt allvarligt eller seriöst.
Vad det innebar och hur man kommer vidare har jag själv fått ta reda på. Den enda hjälp läkarna hittills har erbjudit mig är syntetiskt sköldkörtelhormon, Levaxin som jag avböjt.
Under året som gått har jag varit på två ultraljud och genomgått en
finnålsbiopsi.
Jag har besökt en mängd olika alternativa metoder och försökt att med kostens hjälp hitta sätt att öka min energi och lindra värken.
Under tiden har jag fortsatt att öka i vikt, trots att jag är väldigt strikt med min kost. Det sker inte någon som helst förändring viktmässigt vilket gör mig vansinnigt frustrerad och förtvivlad.
Min energinivå blir bara lägre och trots att jag bara arbetat 60% så är jag helt slut när jag kommer hem på eftermiddagen. Jag har haft svårt att sova om nätterna pga konstant värk i höfter, knän, fötter och ben.
Återbesök hos läkaren i oktober 2015 med nytt ultraljud resulterar i att han vill
operera bort halva min sköldkörtel eftersom han anser att det finns ca 10 % risk för cancer. Jag blir naturligtvis skärrad och önskar betänketid. Jag kände instinktivt att jag inte vill opereras och efter samtal med min man och nära vänner, avböjer jag operation och bestämmer mig återigen för att hitta alternativa vägar tillbaka
till min hälsa. Beslutet att lyssna på min kropp och min egen magkänsla, var en stark upplevelse vilket bidrog till att jag kände mig mindre som ett "offer" och mer som att jag tog tillbaka min kraft.
I november så träffar jag en osteopat som även
arbetar med kinesologi.
Hon testar mig mot en mängd olika ämnen och undrar hur
jag över huvud taget orkar arbeta med så låga energinivåer?
Hennes råd är att jag omgående slutar med allt socker, alla sädeslag inklusive all stärkelse (majs, potatis, ris mm) alltså ALLA kolhydrater! Dessutom alla mjölkprodukter, sojaprodukter, baljväxter och i stort sett all frukt. Hon råder mig att allvarligt överväga att börja äta animaliskt protein igen. Det positiva är att hon sa att om jag följde hennes råd och åt sådan i kost till att börja med i 8 veckor skulle jag ganska snart känna minskad värk och uppleva förbättring.
För mig blev det ett stort beslut att fatta eftersom jag insåg att om jag ska kunna äta antiinflammatorisk kost, betydde det att jag behövde börja äta animaliska proteiner igen. Det var ett jobbigt beslut att ta, men samtidigt - konstigt nog - ganska lätt. En stor del tror jag beror på att jag har efterforskat och studerat och lärt mig en massa det senaste året, där jag nosat på dieten tidigare men absolut vägrat. Nu kände jag att jag behöver hitta vägar till att bli frisk, trots att det innebar att äta djur. Som tidigare vegetarian så vet jag att många har svårt att förstå mitt beslut men vill här berätta varför. Mitt främsta fokus är nu att hitta en väg till att bli frisk.
Jag grät en hel dag
när jag insåg att jag behövde ändra min kost. Jag vet
egentligen inte riktigt varför, men jag tror att den stora delen var att jag
hamnade i en identitetskris. Jag sätter ett stort värde på min vegetariska
matlagning - och insåg att jag definierade mig - som person - med min
matlagning.
Så i november kände jag att jag inte orkade kämpa längre utan att jag behövde vila, så jag kontaktar min läkare och pratade med min underbara chef. Resultat: sjukskrivning året ut.
Så från att ha varit
vegetarian till att känna starkt att jag i hjärtat är vegan, så har jag nu
blivit allätare.
Bloggen har alltså skiftat fokus, och det jag kommer dela med mig av här kommer fortfarande att vara mycket grön mat, men även med förekommande av fisk, fågel samt nöt- och griskött.
Jag kommer fortsätta att berätta om vad jag äter och hur jag mår. Vad Hashimotos inebär, och vad jag lär mig. Jag påstår mig absolut inte vara någon expert på sköldskörtel sjukdomar eller de alternativa vägar jag provar, men jag hoppas på att bli en expert på mig själv. Vad jag mår bra av och förhoppningsvis kunna inspirera till god och hälsosam mat, vare sig du själv har en autoimmun sjukdom eller inte. Jag tror att alla kan må väldigt bra på denna Paleo inspirerade kost.
Jag hoppas verkligen att du vill fortsätta besöka mig här trots denna förändring.
Gott Nytt 2016
i
Ljus & Kärlek
i
Ljus & Kärlek
Intressant, Patricia! Jag har själv varit inne på denna kost av olika hälsoskäl, främst i förebyggande syfte. Hittade då Terry Walsh som blivit symtomfri från din svåra MS med hjälp av liknande kostomläggning. Hon hade då, precis som du, också varit vegetarian i 20 år! Jag har själv svårt att hålla mig ifrån mjölkprodukter, i övrigt försöker jag utan ceralier, socker och stärkelse sedan länge. Det ska bli kul att följa dig här på din blogg. Önskar dig lycka till och ett gott tillfrisknande! Varma hälsningar! Sussi F
SvaraRaderaTack Sussie för din kommentar. Ja det finns mycket att experimentera med och mycket att lära. Ska läsa om Terry Walsh. Just nu utesluter jag fortfarande mjölkprodukter eftersom jag känner att jag mår så bra utan dessa men jag saknar verkligen ost! Förhoppningsvis kan jag så småningom börja återintroducera vissa livsmedel igen men det dröjer nog ett tag. Tack igen. Kram
Radera